om
teater MAGNOLIA |
BILD
& PRESS Bessie Smith |
SPELPLAN |
ARRANGÖRER |
GÃSTBOK | @ |
KONTAKT | LÃNKAR |
HEM | ARKIV | SPELPLAN ÄLDRE PJÄSER |
Affisch och pressbilder:
Maud Nyberg
Press 2010
"Stycket börjar med att Marga
Pettersson sminkar sig antytt svart som just
för att poängtera att hudfärg är sekundärt, en
tillfällighet.
Marga Pettersson gör sig snabbt till den gamla
Ruby som med stor förtjusning berättar om alla bisarra
raslagar och dess följder.
Hon talar om hur ett strukturellt
våld silar ner till vanliga människor och den alkoholism,
det vardagsvåld, alla misshandelsfall som
följer samt en sexualitet som
liknar Berlin på 1920-talet, ett dionysiskt queerliv.
Marga Pettersson fångar mycket väl Rubys
kraft och energi med sin djupa,
mycket speciella och njutbara röst.
Rasismen, fattigdomen och
brutaliteten anas genom bisatser, korthändigt nämnd vardag
genom sångerna och Bessies hesa röst."
Lars Ring, SvD
SvD i pappersupplagan som JPEG
"Bluessångerskan
Bessie Smith får liv på Scenen.
Jag blir
alltid fascinerad av hur en
ensam person på en scen kan framkalla ett helt annat liv i en
annan tid och på en annan plats
Efter
pjäsen har man
plötsligt en relation till Ruby Walker och Bessie Smith."
Eva Gustin, Kulturbloggen.com
Östermalmsnytt,
December 2010
Press 2012
"Pettersson blir länken
till ett arv...
Det
ligger nära till hands att
låta den omtalade tala. Att så inte är fallet denna
gång är en lyckoträff.
Ruby Walkers utökade
perspektiv gör det möjligt att
återberätta Bessies liv med tiden som perspektiv samt att
på en och samma gång
genom henne komma så nära
Bessie som det kanske finns möjlighet till samtidigt som ett slags
realistiskt skimmer sprider sig
över Bessie. Så läggs
alltså till detta också Rubys eget perspektiv, drömmar
och karaktär.
Det är här som
något mycket intressant sker.
Gränserna mellan Ruby och Bessie suddas i stunder ut, Ruby
tycks anta Bessies skepnad: det
är ett utsuddande av gränser
där Ruby och publiken möts genom Rubys
omedvetenhet och publikens
osäkerhet kring vad som är i
färd med att ske i den identifikatoriska
processen. ”Je est un autre” som
Rimbaud skulle ha sagt och genast
är det som om också vi i publiken
delvis hade
kunnat vara denna Ruby
eller denna Bessie, bortom
hudfärg.
Det är också
hedervärt vilken öppen och
respektfull relation Pettersson har till sin publik och hur gärna
hon delar med sig av tankar samt om
bakgrundsinformation till det verk
hon skapat. På så sätt gör hon en
historisk-kulturell
gärning: Pettersson blir länken till ett
viktigt arv, ett historiskt arv som vi måste förhålla
oss till,
men också ett kulturellt arv
som vi vill förhålla oss
till och föra vidare till eftervärlden. Tack
Pettersson!
Anna Nyman, Tidningen Kulturen
"Marga
Pettersson blir Ruby som minns
Bessie"
ttela.se,
Trollhättan - Tipset
Sveriges Radio P4 Västerbotten, Gerhard Stenlund Intervjulänk skrolla till 1.39 minuter
"Musikalisk pjäs om jazzig livshistoria"
Hur var egentligen livet på vägarna för en jazzartist på 1920- och 30-talet? Det ger föreställningen "Rubys minnen av Bessie Smith" svar på."
Emelie Sjölund, Norran Förhandsreportage
"Jazzigt teaterbesök i Ånge"
"Teater Magnolia skildrar jazz- och bluessångerskan Bessie Smiths liv.."
Micke Engström, Dagbladet Förhandsreportage
"Ruby berättar sina minnen från de vilda åren i Bessies ensemble. Det är en mörk berättelse...""Marga sjunger bra och inlevelsefullt."
Martin Johansson, op.se/Östersundsposten